Seminarie 22/3

Seminarie 22/3 med Ken Knoespel
Seminariet var inte ett seminarie så som jag är van att det är. Ken Knoespel hade mer en föreläsning, men en väldigt intressant sådan. Det som var intressant var att han tog upp saker som verkligen berör oss som studenter. Han väckte tankar som jag inte tänkt på förut, så som att vi som studenter idag är med och utvecklar universiteten och högskolorna i deras utveckling och kommande utformning. Han fick en verkligen att känna sig viktig och betydelsefull där man satt i klassrummet. Han tog också upp vikten av våra tidigare erfarenheter som vi har, inte bara de vi har från utbildningar utan de vi har samlat på oss under livet. Just dessa erfarenheter gör den enskilda individen unik och dessa erfarenheter påverkar oss i hur vi ser på saker i vår omgivning.
En stor del av seminariet handlade om metodologi och hur vi ser på det, vad det egentligen betyder. Det var väl svårt att ge ett entydigt svar på det men metod kan t.ex. vara ett angreppssätt eller ett sätt att hjälpa oss när vi ska göra saker.
Ken talade också om ”hidden datas” där just ”hidden datas” är alla de saker som omger oss och som vi läser av och förstår utan att reflektera över det. Vi känner igen saker på ett visst sätt och kan genom det dra slutsatser. Han tog upp exempel i klassrummet vi satt i, vi förstår ju att det är ett klassrum för vuxna pga. Storleken på stolarna och borden precis som om det hade varit låga bord och stolar så hade vi automatiskt läst av det som ett rum för barn.
Det var ett väldigt intressant och engagerande seminarie som väckte en hel del tankar efteråt!

Seminarium 22 februari

Förra veckan hade vi ett seminarie som handlade om etnografi och etnografiska observationer.
Etnografi är en metod man använder sig av när man ska studera vardagen, vad människor gör och hur de handlar i olika situationer. Ofta har man beskrivandet i fokus, vad han/hon gör och vad betyder det för honom/henne och resultaten är tolkningar av det man sett och fått ta del av.
Ett problem som kom upp under seminariet var forskarens roll vid etnografiska observationer. Om man är på en helt offentlig plats så är man ju en i mängden och kan utföra sina observationer utan att behöva tillkännage sig själv som forskare. Min egen erfarenhet är dock att människor ändå reagerar om man sitter och tittar och antecknar. Vi gjorde etnografiska studier i MKV där vi tittade på hur människor reagerade på storbildsteveapparater i köpcentrum och fastän det är en offentlig plats så reagerade en del och tittade lite extra på oss som satt på en bänk och var så himla intresserade av omvärlden.
Om man som forskare ska göra sina studier på t.ex. en arbetsplats möts man av ännu ett problem, det att man måste komma in på arbetsplatsen och då ta kontakt med en ansvarig och då blir man ju ”en forskare” och inte en i mängden. Det är ofta därför etnografiska studier pågår relativt länge, för att man ska kunna komma in i gruppen man studerar och bli en del av den så att de andra känner sig avslappnade och beter sig som "vanligt".
Vi fick också läsa en text om Maria Nordmarks studie vid SOS Alarm där hon undersökt operatörernas arbete och hur stor roll den lokala kännedomen spelar. Där kunde man ju se att den ”tysta” kunskapen man har och som man kanske inte tänker så mycket på att man har spelar stor roll. I rollen som operatör på SOS Alarm kunde det ibland ha stor betydelse att man kände till området när man skulle guida ambulanser och poliser till olika ställen och tex. kunna bestämma en plats som två bilar kunde mötas på. Här kan inte datorer ersätta människan och den kunskap man har och jag tror aldrig att en dator kan ersätta människor helt men den kan vara ett hjälpmedel som kan hjälpa oss att bli bättre och underlätta för oss i vårt arbete och i vår vardag.