Seminarie 26/4

Seminarie med Mattias Arvola
Inför seminariet skulle vi läsa texten”Set of Principles for Conducting and Evaluating Interpretive Field Studies in Information Systems, MIS Quarterly, Special Issue on Intensive Research”. Dessutom skulle vi förbereda 2-3 diskussionsfrågor och skriva 1-2 sidor om dessa. Det är så jobbigt när man verkligen försöker förstå en text och förbereda sig men inte fattar vad texten handlar om! Även om man förstod i stora drag kändes det väldigt svårt att kunna ta ut bra diskussionsfrågor om texten. Jag gick till seminariet för att få klarhet i vad texten handlede om och hur man kunde applicera den på verkliga studier.
Mattias berättade om hur texten legat till grund för en fallstudie som han varit med och gjort tillsammans med en rätt stor grupp andra människor från skilda yrkeskategorier gjord på skatteverket.
Studien var ett projekt från skatteverket där man skulle ta fram olika beställningssystem som skulle verka effektivt för beställarna. Hur kan man som verksamhetsutvecklare använda sig av metodik från interaktionsdesign för att kunna göra bättre beställningar av informationssystem?
Första steget var att göra intervjuer (intervjustudie) med personal på Skatteverket för att få en informatorisk och historisk kontext. Man får då information om hur det ser ut på företaget, tekniskt och socialt, olika metoder man använder sig av, olika system etc. Man kan genom dessa intervjuer urskilja problemområden och möjligheter inom företaget. . Man får fram tre olika faser; problemfas, visionfas och implementationfas.
Problemfasen är där man befinner sig vid intervjutillfället.
Visionsfasen är hur det skulle kunna se ut då det är som absolut bäst.
Implementationfasen handlar om hur man ska förflytta sig från problemfasen till visionsfasen.
Hur ska man nu få verksamhetsteknikerna att använda sig av interaktionsdesign?
Man tog hjälp av SVID (svensk interaktionsdesign) för att få olika angreppssätt på problemet. Verksamhetsteknikerna får vara med för att titta och lära. Nu får Skatteverket själv agera och arbetet sätts igång i projektform.
I studien har man hela tiden försökt att gå från helheten ner till specifika delar för att sen gå tillbaka till organisationen och projektet igen man följer den hermeneutiska cirkeln. Man har också försökt att kontextualisera projektet både historiskt och socialt.
Ett problem som man fick under studien var det att man i interaktionen mellan forskare och deltagare tappat kontrollen över huruvida deltagarna förhåller sig lika till alla forskare. Lösningen skulle då kunna vara att få det mer personligt och mer kontroll över de olika situationerna genom att arbeta i mindre grupper, tex att intervjuerna sköts av ett team på 2-3 personer.
Ett annat problem är att man inte har bestämt vilka teorier man ska använda sig av och ha med.
Enligt Mattias hade han själv ändvänt sig av den här texten när han skulle ge sig in i studien där den då kan ses som en checklista för att se om man har tänkt på allt.